Och nu- bara plågor

Åt makrillknäckemacka, drog på mig lite vindtätt, lämnade barn och rullade iväg. Jag hade bestämt mig för att gå en mil. I forntiden kunde jag ju springa en mil, så jag tänkte att det MÅSTE ju gå att promenera en mil?

2 km lite halvraskt, sen 5 min jätteraskt+ 5 min raskt i "intervaller" under 6 km, 6 st blev det. Sen 2 km halvraskt som nervarvning. Vid det laget hade mina ben i princip stumnat. De två km som var kvar till stugan var snudd på hemska. Ingen energi kvar, värkande ben och en 10-månaderschef som började vakna lika hungrig han.

Jag hade struntat i solglasögonen när vi gick. Det blev 5 km kisande. Vårtecken: cirkusuppställning vid Råcksta, hackspettar vid Kyrksjön. Härligt.

...fast den lätta, lite lagoma träningsvärken i benen har ersatts av något som jag inte tror går över till lördag. Allt som inte dödar härdar?!

Jämna plågor

Lite träningsvärk i axlarna/skuldrorna, lite mer i låren/rumpan. Inser att jag kommer vara HELT ledbruten på måndag...

Mama bootcamp

Tisdag. Vaken sen fem. Nu har vi lämnat barn, ätit frukost, fyllt på med välling. Druckit en kopp kaffe till. Om 30 minuter ska jag vara vid blomsteraffären för en timmes muskelmanglande och socialsvettande.

Det blir bra, det.