Julfest på jobbet

Fast jag är en synnerligen frivillig barnvakt. Tycker de kunde ha väntat några timmar åtminstone med att ta upp anmälningarna mellan det att datumet presenterades och att det gicks runt och man skulle tacka ja eller nej. Förväntas man inte ha behovet att kommunicera sånt med dem hemma?!

Å andra sidan finns mitt hemma på jobbet, och han får så gärna representera oss i företagssociala sammanhang. Så även idag.

Jag tackade nej på stående fot, mest av ren irritation. Lite sent kom jag på att bästa fd-kollegan skulle vara med, och det är ju bittert att inte träffa henne.

Istället har jag fått hyra film och handla sushi. Barnen åt ALL sushi. Jahapp. Sen somnade jag framför Scooby Doo. Hm. Krävs kanske inte mycket till julfest för att klå det?!

Jag jobbade några timmar i lördags och några i söndags. Flera dar förra veckan satt jag till midnatt. I söndags natt till ett. Igår bara till halv tolv. Vågar inte ens tänka på hur sent det blir inatt. Har rensat igenom mailen, bara, så nu ska det skrivas dokument tills tangentbordet glöder.

Bit ihop, bit ihop. Fem arbetsdagar till ledigt.

Ska hinna fixa julkorten också (helst beställa idag, eh...), vara på körstyrelsemöte imorgon, klippa barn och träffa två klassmammor på torsdag (för att planera klassens julfika den 21), hinna handla på fredag, köröva på förmiddagen, göra julgodis på eftermiddagen, kanske hinna fixa nån julklapp på söndagsförmiddagen, sjunga julkonsert på em/kväll.

Bit ihop, bit ihop. Sömn är överskattat. Sömn är för veklingar. Jag gör ett lika bra jobb när jag är skittrött. Mitt humör är lika soligt på fem timmars sömn som på åtta...

Crap.