Vis av tre tidigare års Sälenresor vet jag ju att det där med mitt skidåkande kommer lååååångt ner på prioriteringsordningen. Det är barn som ska hämtas och lämnas, det ska handlas, lagas mat. Och så har vi ju numera en tredje liten person som tar plats i planeringen. Så i vår minipackning (för att få plats i bilen...) tog jag med mitt gummiband. Och jag har använt det NÄSTAN varje dag! När barnen var på skidskola och sambon åkte i backarna och den lille sov passade jag på så långt jag hann innan han vaknade. Lite utfall, lite armhävningar, tillslut lite magövningar. Två 8 km-promenader, tre 5 km-dito måndag- fredag. På fredagsmorgonen vallade jag skidor och gav mig ut vid halvåttasnåret när fadern vaknat och kunde ta över bebiskollen. Det var ren is i spåren. En jäkla fart när det lutade det minsta och inget att sätta stavarna i när man skulle upp för lutor. Näpp. Det blev ett snöpligt slut på det åkandet när jag gav upp och gick in igen. Jag har inte åkt på två år, så jag vågade faktiskt inte... Hade tänkt att göra ett nytt försök när solen tinat upp isen lite, men se då var det kräksjuka in da house, så det blev inget med det. En rask promenad till Hemköp för att köpa blåbärssoppa och Cola till sjuklingen bara.
Och så lite egen magsjuka på lördagen när vi landat i Bromma. Träningsvärk i magen och minus på vågen, våfflor och vin till trots. : )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar