lördag 25 juni 2011

Midsommarafton


Solsken- tror jag. Två barn äter framför TVn, en snusar i soffan. Snart är det en vecka sen han kom!

Tänk- man har fullt upp med att älska sina två barn. Och så kommer en till och så älskar man fortfarande de två stora som förut OCH den nya precis lika mycket.

Förklara den ekvationen, den som kan!

<3

måndag 6 juni 2011

Nationaldagsfirande

På jobbet sen tre timmar. Två andra kollegor var här när jag kom. Det är ett märkligt jobb vi har. Fast jag är ju inte här. Officiellt.

Fattar inte varför det är så snabbt att logga in på bloggen från jobbet men S Å S E E E G T hemifrån!? Grrr. Vår husblogg är mycket snabbare.

Voffo då då?

onsdag 1 juni 2011

Äntligen hemma!

Gick (rusade...) från jobbet 14.20. Skulle bara... Hade vissa problem med att få bilen ur garaget. Sensorer fram och bak är bra, men det är ett JÄKLA blippande. Puh. Sen är det ju byggarbetsplats genom hela halva Solna och Sundbyberg, så jag hann inte riktigt till 15 till dagis. Men sist var jag inte. Puh!

L och hennes kompis L följde glatt med, R ska gå hem till sin klasskompis K. Tjejerna leker i källarn, förfriskade med lite "bål" på saft, läsk och massor av is. Jag röjde kök, satte igång en tvätt och sen satte jag mig på förstukvisten för första gången den här våren/ försommaren. Syrenen blommar, himlen är blå och solig. Lite kallt att dricka och en liten skål chips. Så. Otroligt. Underbart. Visst, jag måste jobba lite till i helgen, men jag tänker faktiskt inte stressa över det.

Det är långhelg och sommar. Om 10 dagar kan vi vara fem i familjen. 1 månad är vi det definitivt, givet såklart att inget går snett med bebisen.

Och jag klarade jobbets 133 trappsteg upp och ner idag. La vita é bella!

Slut!

Jahapp. Sista arbetsdagen. Officiellt, i alla fall. Långhelgen hägrar helt klart.

Jag tog trapporna idag, de sex höga våningarna. Och det funkar. Visst, jag blir sjukt andfådd, men med tanke på det lilla lungutrymme som är kvar och att jag bär på bortåt 20 kg mer än jag brukar så var det ändå en succé.

Tack, kroppen. Det är nästan lite synd att vi inte ska göra det här fler gånger, du och jag.