Ledsen, ledsen

OK. Det är bara 5 dagar, men ändå. 1200 kcal/dag och jag har rört mig minst för 300 kcal/ dag, oftast 500 kcal eller mer. Jag äter inte ens motsvarande min basala energinivå. Det BORDE ju synas på vågen?

Nope. Inte syntes det, inte. INGENTING. Tog måttbandet. Neejdå. Inte där heller. Hur är det möjlig att min kropp inte överhuvudtaget reagerar när intaget är mindre än uttaget, och så otroligt mycket mindre än för 6 v sen? Jag tycker att spegeln säger annorlunda, men siffrorna talar ju ett "sant" språk.

Att vara så ledsen över sin kropp gör att det blir så svårt att fortsätta kämpa på. Det spelar ju liksom ingen roll!?

Förkyld är jag också, rejält dessutom, så mitt tränande havererar såklart. Morr.

Och så snöar det. Det är liksom ingen hejd på eländet idag...

Fredagsfeeling

Det är grått, kallt och det småsnöar. Jag vaknade med halsont och huvudvärk.

M E N jag har fått i mig frukostsmoothien med kesella, hallon, proteinpulver och lättmjölk, andra muggen kaffe ryker bredvid mig. Träningsvärken har gått från gräslig till uthärdlig. Ikväll ska jag dricka vin och skvallra med fem av mina favoritmorsor (från mammagruppen -05).

Tjoho. Det är en GOD fredag!!

Stelbent

Den där träningsvärken blir bara värre. Jag börjar bli orolig att jag inte kommer gå ens på tisdag när det är dags för nya utfall... Jäklarns.

Det blev en promenix i rask takt med barnvagnen idag. Ömsom sol, ömsom nästan hagel. Aprilväder. Vårvarning, alltså!

Har legat på ca 1200 kcal/dag denna v. I morgon blir det mammamiddag med vin och snack/snacks, och på lördag ska jag bli utbjuden på restaurang av två gamla kompisar. Misstänker att de där kalorierna jag "sparat" hittills i veckan kommer att användas! Nåja. Det GÅR ialla fall att leva drägligt på 1200 kcal, så jag får väl ta samma upplägg nästa vecka. Måndag-torsdag. Sen är det påsk. Och Sälen...

Träningsvärk och kalorikoll

OK. Jag går inte i trappor idag. I alla fall inte NERFÖR. Inte med bebis i famnen. Och jag går helst inte på toa. Att lite utfallsgång kunde ge lika brutal träningsvärk som ett Brolopp är skrämmande. Otränad? Jasså...

I måndags joggade jag ju mina första två km på 1,5 år dessutom, och jag misstänker att det spär på det hela lite. Så idag blev det VILA. 2 timmar med sonen på förmiddagen och nån halvtimme på eftermiddagen för att få honom att komma till ro.

Kalorikollandet är ganska intressant. Idag har jag kommit upp i den otroliga summan av drygt 800 kcal. Man kan faktiskt äta sig mätt på det. Macka till frukost, sallad och kött till lunch och tomatsoppa med kikärter till middag. Intressant. Ska äta lite till- eller kanske dricka- innan jag går och sover. Tror att min kropp inte riktigt uppskattar svältande!

Mama bootcamp

E´s mamma har tränat på gym sen han var nån månad. Det har inte S´s mamma, dvs jag. Sist jag var på gym var när L låg i min mage. Våren 2005. Sen har det i vågor använts lite gummiband och armhävts lite härhemma, men nä. Inget organiserat. Så sa E´s mamma att "vår tränare drar igång ett Mamabootcamp nära oss i slutet av mars". Jag sa "åh, jag är på". Sen tänkte jag efter. : )

Vågar inte, kan inte, orkar inte rent fysiskt, skäms, har inga bra kläder längre... Många ursäkter. MEN så hoppade jag ur skyddsnätet, skippade hängslena och lipade åt Jante. Anmälde mig.

Lämnade barn. Letade efter träningskläder. Hm. De långa-sköna gick ju sönder i maskinen. De halvlånga, lite tjockare hade hål på rumpan. Vindjackans dragkedja var sönder. Men jag fick på mig några paltor och kom iväg. Jag hade lyckats hålla S vaken, så han somnade som en gris (och sover ännu efter 2tim o 40 min!). Solsken. Andra mammor med vagnar på väg.

10 stycken och en laddad Annika med gummiband och glada tillrop. Att det skulle vara kul trodde jag. Men såhär kul? Promenaduppvärmning kanske 10 min. 3*3 stolpar utfallsgång (satans ont i rumpan efter 2...), 7-8 min promenad, "trädstamsrodd" med gummiband 2*15, promenad 10 min inkl turbobacke, 3*15 dipp-plankövning, promenad, armhävningar-10 bic.curl-10 axlar gånger 3. Slutpromenad, stretch.

Hem via affären, hem till en okryddad omelett med keso, kesella, jordgubbar och hallon. Och en son som faktiskt precis vaknat!

...och jäklar va ont jag har i rumpan...

Hur jäkla motigt som helst

OK jag var deppad igår. Så mycket fokus på att äta bra och röra sig mycket och ändå bara 400 g ner. Det blev macka och bulle till frukost/fika (halv tolv när jag lämnat dotter på kalas). Sen blev det inte mycket mer förrän middag (tonfisk, yoghurtsås, jordnötssås, grönsaker, ½dl råris). En halvtimmes promenad från Coop eftersom vi inte gick in i bilen med vagn och ny cykel...

Tänkte att det kanske var lördagens fest som "satt kvar" igår. Så jag vägde mig. Och vägde 1 kg mer än igår. Tro mig att det känns helt galet.

Om jag inte bryr mig går jag alltså upp i vikt. Om jag anstränger mig står jag i bästa fall still. Modstulen är en ganska bra beskrivning på hur jag känner mig. Man SKA gå ner i vikt om man får i sig färre kalorier än vanligt OCH rör sig mer än vanligt. Men nej. Inte jag.

Dottern är precis likadan. Sen i julas har vi varit BENHÅRDA. Inte minsta lilla extra kalori. Vi ser till att hålla hög vardagsmotion (gå till skolan, ut och studsa etc). Resultat? Inte går hon ner i allafall, utan hon ligger still i vikt. Hur orättvist som helst.

Jag har "köpt" en matdagbok på nätet för att hålla koll på in- och uttag. Jag börjar bli desperat! Så länge jag är såhär tung vågar jag nästan inte börja springa!

Ganska frustrerande

Den här veckan har jag verkligen "varit duktig". Ätit ännu mer medvetet än de tidigare 30 dagarna och gått och gått och gått.

Då blir jag ganska frustrerad av att upptäcka att det är fantastiska 0,4 kg ner på vågen. Ganska lätt att bara ge upp, faktiskt.

Jag vet att ett halv kilo i veckan är "lagom" takt, men det blir liksom lite roligare om det går lite snabbare i starten, när man faktiskt riktigt ansträngt sig! Inga kakor, inget godis, inga mackor på fem veckor, men ÅHH vad segt det är.

Morr. Morr, morr, morr.

Idag blir det sirapslimpa. Och en kaka. Och depp. Ny vecka, nya tag imorgon.

Våronsdag!

Det var så fint väder idag. Visst boooorde jag ha städat. Och jo, jag vek lite tvätt. Men när S vaknat, ätit och ÄNDÅ skällde på mig gick vi till Spånga och handlade på Coop. Tänkte ta bussen hem, men så hade jag ingen lust att åka med en förskoleklass. Så vi gick. I solen. Hann bara hem för lite vatten och för att få i S lite mellis. Iväg till skolan. Jag hade inte ätit nån lunch, så det dröjde ganska länge innan jag återhämtade mig trots vatten, mat och mer vatten. Först när jag fått kaffe började jag bli en lite trevligare mamma igen!

Lagade mat (fisk- recept på vispgräddepaketet) och gjorde kalvfärsfrikadeller till imorgon (kort datum, 60 kr för 900 g. Kunde inte motstå).

Läsa läxa med barnen. Och så promenad med två andra FkA-mammor. 1 timme i bitvis rask, bitvis lite makligare, takt.

Jag har gått drygt 18 600 steg idag. 11000 kcal enligt Ipoden. Hade tänkt köra lite styrka också, men nu är jag helt slut. Mitt högra knä börjar protestera. Kanske faktiskt skulle ta den där vilodan imorron?

Kikärtssoppa!

Brukarna med kikärter har länge stått och glott på mig i matkällaren. Häromdan tänkte jag "soppa!". Och i förrgår öppnade jag och läste- av en slump- Buffétidningen som kom för ett bra tag sen men som legat i läsa-nån-annan-gång-högen. Där FANNS en kikärtssoppa! HA! Det skulle alltså gå att göra soppa på de små krabaterna!

Jag slängde ett öga på receptet och insåg att jag inte skulle orka handla nån salladslök. Så det blev såhär:

2 hackade gula lökar frästes i 1 msk kokosolja. I med 2 rivna morötter och 2 rivna vitlöksklyftor och fortsätt fräsa 5 min. På med 1 msk spiskummin, 2 tsk koriander, 1-2 tsk chilipulver, salt och vitpeppar. Smula över 2 kycklingbuljongtärningar. Slå på 1 dl vitt vin (fanns kvar en slatt i kylen sen helgen!). Puttra litegrann. Häll på 6 dl (kokande) vatten. Låt alltihop puttra 5-10 minuter. Mixa med mixerstav. Smaka av med salt, späd ev med mer vatten. Serveras med en klick turkisk yoghurt.

Allt utom kryddorna var eko. Bra!

I-pod eller Garmin?!

Hmm. De är inte riktigt överens, tror jag. Gick halva vägen till kören, enligt stegräknaren (Ipoden) 6600 steg och 400 kcal. Glömde nog starta klockan : )

Så. Det blev en promenad idag också. Inte så mycket power, men walk. Imorron kväll ska jag promenera med FkA-mammorna är det tänkt.

Yoghurt-keso-kesella-kokosolja-bär till frukost, treäggsomelett, sallad och avocado till lunch, gårdagens matrester till middag. Lite nötter. 1 msk vin när jag lagade mat till de andra. Kikärtssoppa. S hann smaka på den innan jag gick iväg, och han verkade uppskatta den!

Skavsår?!

Men hallå! SKAVSÅR!!? Jag borde ha kommit ihåg att jag brukar få det av MBT-skon, men det gjorde jag inte. Höger häl är inte grann. Möjligen färggrann?!

Idag står 40 min powerwalk på "schemat". Svårt att få till när sambon kommer hem lagom tills jag måste RUSA för att ta bussen till kören. Tänkte gå från B-plan, men det tar inga 40 minuter. Inte blir det så mycket "power" heller i snyggstövlar.

Nåja. Pratade allvar med min mage förut. Jag ser ju ut som en av de där "eftersuperbantningsbilderna" när sjok med gamla tömda fettpåsar draperar sig runt de nedbantade. Det blir baddräkt med inbygd gördel i sommar!

Måndagsmat

Familjen åt stuvade makaroner och korv. Även om jag inte kolhydratvägrar längre så... Nä. Och en sån där eko-korv räcker faktiskt inte om vi alla fyra glupande vargar ska äta.

Så jag:
tärnade 1 stor zucchini och la i en form. Kryddade med koriander, spiskummin, chilipulver, paprika, oregano (taco, typ!), salt o peppar. På med en burk tomater och ca 100 g solrosfrön. Blanda. Hackade 2 klyftor vitlök och 2 msk persilja och blandade i tillsammans med 1/2 gul lök i hack. Blanda. På med tärnade ostrester från kylen och SKJUTS in i ugnen.

Åts med dipprester från lördagen. Hur gott som helst. :)

En promenad avklarad

Det blev 4.43 km, 40,37 min. 270 ynka kcal. Det är 5 dl lättmjölk, typ. 6830 kcal kvar för att ha bränt ett kg.

Herrrrrrrrrrrrrrregud.

Post trettiovitadagar måndag

Gårdagskvällens konsert på Beckis gick riktigt, riktigt bra. Lite extrakul var att paret Dominique satt i publiken!

Väl hemma blev det lite välförtjänt vitt vin. Medan jag läste för storsonen ynkade dottern över sin ömmande mage. Och SPLÖTSCH så förstod vi varför. Kräksjuka. Så parkerade med S i Ls våningssäng och hon fick ligga uppe i storsängen med pappa. Och sen var hon uppe minst en gång i timmen till kl 4. S hade väldigt svårt att somna om. Men jag såg Äkta Människor på SVTPlay, så det gjorde inget. När hubotarna väl tuffat klart (för den här gången?!) somnade han snällt.

Så. Måndag igen. Och det SNÖAR!? Hrmf. Och jag har, som sagt, en sång resa framför mig. Grubblade igår om det gick att hitta något sätt att bränna 7000 kcal/v, men jag kom fram till att det nog var ganska utsiktslöst. MEN det kan ju inte skada att följa Martin Lidbergs åttaveckors powerwalksprogram från Aftonbladet.se?

Bortom alla mardrömmar!?

Det här var värre än jag trodde. Verkligen värre än värst.

Jag vägde 10 kg mer än jag trodde. 15 kg mer än jag borde. 20 kg mer än jag vill. Kanske tom 25 om jag verkligen tänker till... Det är inte precis något man fixar innan stransäsongen, det. Det väntar BBC (om betalningen funkat), 40-årsfester, italienresor och bröllop i Skåne.

OK. Jag HATAR verkligen min kropp som suuuger upp allt och som inte alls vill släppa minsta lilla gram. Jag önskar verkligen att jag kunde ta till enquickfix och låta en plastikkirurg skära/suga bort de värsta ansamlingarna.

Jag hade tänkt att smyga in lite kolhydrater igen, men nu vet jag inte. Det är mycket "matmys" inplanerat framöver: mammamiddag, mammamiddag på stan, restaurang med två gamla kompisar. Och så påsk och Sälen.

Jag säger som Ranelid "Herrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrregud". Och ikväll, efter konserten, blir det vitt vin och sista avsnittet av "Äkta människor".

Sista kvällen!

Imorron fyller lilleman 9 månader. Hans mamma ska väga sig efter en månads kolhydratvägrande.

Jag vet att jag kommer bli förtvivlad över att jag är så j-kla tung. Fast nu har jag ju alltid varit tung, även i mina minst tjocka perioder. Jag ser bilder på mig när jag har BMI i det närmaste 25, och jo, jag ser faktiskt inte speciellt tjock ut. Visst är det märkligt.

Nå. Har avslutat mina trettio dagar med att sjunga i Tyska Kyrkan. Bruckners E-mollmässa och Stravinskys Symphony of Psalms. Det gick... sådär. Nytt försök imorgon. Mellis/middag blev tre kokta ägg, 1/2 liten burk Keso (varför finns den ekologiska Keson bara i småförpackning?!) med hallon. Smarrigt. Och så lite nötter. Nu blir det lite silverté på grädde och vatten. Och lite paranötter. Och så lite av dippen som var kvar efter familjens lördagsmys. TUR att gurkan var slut. Annars hade jag förätit mig!

4 dagar kvar

Sen var det faktiskt klart med de 30 dagarna. Det har gått så väldigt enkelt, tycker jag. Och gott har jag ätit. Avocado, hallon, räkor, ost. Mmm.

Förra gången åt jag mer ost och använde mer grädde, men nu känner jag inte längre för det. Det kommer larm om riskerna med rött kött, och det mättade fettet ska man ju undvika. Det ÄR inte så svårt. Eller, tja, sambon och barnen är kanske inte lika lätta att få med på tåget.

Träningen går ju sådär. Idag blev det promenad till Coop (8000 steg) plus lämna och hämta barn.

Men om fyra dagar är Stravinsky/Bruckner-resan avklarad, så då fnns det inga såna hinder för att övergå från promenad till jogg. Något att se fram emot!

Men vad i...

VAD är nu detta? Ont i halsen?! Snuvig!?!?

Det har jag verkligen inte beställt. Vi har kör ikväll och på torsdag, och på lördag sjunger vi i Tyska Kyrkan och på söndag på Beckis. Sen tänkte jag ju damma av springskorna igen.

Nä. Jag har helt enkelt inte tid att bli förkyld- igen- just nu!

Ska prova om det funkar att vila mig i form. Gör det inte det så är det iallafall rackarns mysigt att ta tupplura med myssällskap.

Sista veckan!!

Måndag igen. På söndag "fyller" minstingen 9 månader och jag har kolhydratvägrat en månad. Jag upplever absolut att megavalken blivit mindre. Typ från dumperdäck till kanske traktordäck?

Till frukost idag turkisk yoghyrt blandat med lättyoghurt och frysta hallon. Fick för övrigt hjälp att äta det. Även unge herrn tyckte det var gott!

Några ostkuber, lite valnötter till mellis/ fika. Till lunch MASSOR av blandad sallad, kycklingfilén som jag passade på att tillaga efter bullbaket igår när ugnen var varm (präktighetspoäng...) och en sås gjort på: 1 msk kokosolja, 3 msk jordnötssmör, 1 krm sambal oelek, lite chilipulver, 2 msk limejuice och lite vatten. Värmde bitar av kycklingen i det och hällde det sen över salladen. Gott!

Funderar på det här med mat framöver. Googlar, tänker. Känner efter. Det är jättelätt att låt bli kolhydrater, men om man nu ska försöka landa lite lagom sådär. Medelhavskost tilltalar mig och stenålderskost.

Jag vill ha: grönsaker, kött, fisk, ägg, feta, mozzarella, oliver, yoghurt. Klarar mig utan grädde, mjölk, creme fraiche. Fast utan den typen av mejeriprodukter är det faktiskt jättesvårt att få runt vardagsmaten. Framförallt sen när jag måste börja jobba igen och ekorrhjulet snurrar så fort att det flimrar framför ögonen när man ska sova.

...och sen var det ju det där med träning. Så självklart, men så hopplöst svårt att prioritera i alla ska-baran.

Söndagsutmaning...

...att baka 100 bullar utan att smaka deg eller fyllning går bra. Men att ta ut dem ur ugnen och lägga dem för att svalna på ett galler och att servera resten av familjen eftermiddagsfika med de fortfarande ljumma bullarna- DET var en riktigt utmaning det.

Fast jag klarade det!

Dottern tjatade sig till att studsmattan skulle upp idag, trots att våren inte riktigt, riktigt är här. Ochnu studsar tre glada ungar för fullt. Ett vårtecken, om inte annat.

Tre veckor passerade!

Tre veckor med mellomys, småkrasslighet, resa till Farmorochfarfar. Men INGA kakor, bullar, mackor, potatisar. Inget ris eller vin. Ingen pasta, ingen choklad.

Jag känner mig Riktigt Duktig!

Igår blev det till och med en lååång barnvagnspromenad. Tänkte mig en timme. Det blev 2 timmar. 11 km, 14 000 steg. Och faktiskt- man KAN få träningsvärk av att bara promenera. Inte riktigt i form, kanske. : )

En vecka kvar till "invägning". Jag bävar...

PS nä, fortfarande ingen kram, ingen komplimang. Men vi är ju alla olika... DS

Obehaglig insikt

Jag behöver beröring och komplimanger för att gå runt. Helst från den jag lever med. Fast sånt är inte så viktigt för honom. Det är t ex en vecka sen vi kramades. Är det normalt, eller? Min tolkning är att han inte vill krama mig för att jag är ful och tjock och naturligtvis för att han helt enkelt inte tycker om mig. Som om det skulle vara bra för nån att tänka så.

Den obehagliga insikten var dock en annan. Våren 2008 var min kör i Italien. Det var ungefär samma situation hemma då som nu, och jag mådde inte så himla bra. Körmedlemmarna hann prata ganska mycket med varandra under den där veckan. Jag minns att jag frågade en av basarna om han nånsin gav sin fru komplimanger. Han tittade på mig som om jag var konstig och sa "jaaa. Det gör jag nog nästan varje dag". Jag kommer PRECIS ihåg den där värken i mellangärdet som spred sig då. Den är samma idag när jag tänker på händelsen.

Den obehagliga insikten är att det är 4 år sen. 10% av mitt liv. I 10% av mitt liv har jag levt med en människa som A L D R I G säger att jag är fin, bra eller på annat sätt är intressant/värdefull/speciell för honom. Aldrig ett spontant "oj, va fin du är" de numer få gånger jag klär upp mig och tar på lite smink. Jag brukar vänta för att se om det ska komma, sen frågar jag om det ser OK ut. Han brukar svara "jodå". I bästa fall har han i alla fall tittat på mig.

Och tänk om han har rätt. Jag är faktiskt inte värd speciellt mycket.

Mera mat!

Dagens hopkok:

Bryn 500 g lammfärs. Lägg i 2 tunnstrimlade gula lökar och pressa i 2 vitlöksklyftor. Sänk värmen och låt löken mjukna. Krydda med paprikapulver och oregano (kanske 1 tsk resp 1 msk), salt och svartpeppar. Häll i en burk goda, krossade tomater. Låt puttra ihop, smaka av.

Hyvla två "normalstora" zucchinisar med en osthyvel ner i en bunke. Pressa över 1/2 citron och strö över lite salt. Blanda, låt stå en liten stund.

Lägg hyvlet i en ugnsform. Bred över färsen. Strimla över lite paprika. Vispa ihop 1 burk creme fraiche med 200 g god feta och "klabba" över. Skjuts in i ugnen på sissådär 200 grader 20-30 min, tills zucchinin är mjuk och fetatäcket fått snygg färg.

Till: oliver, matvete.

6 mars, vårtisdag!

Solen skiner, snön är borta, fåglarna kvittrar. Varje steg ute i knastret väcker lusten att börja springa. Men. Det får vänta till efter körkonserterna 17-18 mars. Jag BRUKAR trilla dit på förkylning när jag börjar träna ute, och det är inte läge just då. Den 18 mars är slutdatum för min kolhydratrensning. Faktiskt bara 12 dagar kvar! Mer än hälften avklarat, helt utan problem.

Helgen hos Farmor o Farfar klarade jag också. De bjöd på broccolipaj i fredags, men utan skal var det väldans GI. Ägg till frukost, fisk i ugn med cremefraiche och kräftost (jaja, den kanske inte är renlärig) med sallad till middag. Blomkål, gurka och dipp till Mellon.

Igår blev det ugnslax med olja o sesamfrön. Nudlar och wok till familjen, sparris till mig (så SYND det är om mig!!) och kall sås med vitlök o lime. Idag blir det lammfärs. Tror att jag ska göra nån gratäng. Med zucchini, tomat, vitlök och feta. Yoghurtsås till. Blir nog bra.