ÅhhhhhHEJ svacka!

Den här tröttheten har dragit in lite som ett stooooort lågtryck från Brittiska öarna mitt i sommarn. Långvarigt, tryckande, segt. Oh my God så motigt. Känns som om jag kunde sova 20 timmar om dygnet och ändå längta efter mer!

Igår åkte jag hem från en förmiddag på ett projekt. Tänkte att jag skulle försöka träna en timme innan jag hämtade barn. Men jag var trött, hängig, hade ont i huvudet och frös, så jag vilade istället. Toksomnade mitt på blanka eftermiddagen. Somnade sen igen när jag nattade minstingen och somnade utan problem vid kvart i elva när jag väl kom i säng på riktigt. Ändå var jag zoombiedöd imorse med huvudvärk och seg kropp.

Vad ÄR det för fel? Och kroppen som börjat vänja sig vid att bli använd igen har börjat få abstinensont. Höfterna låser sig och det värker i knät. Och igår var jag så LEDSEN för att jag fortfarande ser så övergravid ut, trots två månader med koll på intag generellt, trots 6 v utan alkohol och trots 2,5 v utan socker. VA FA-AN dumma medelålders, stenåldersanpassade kropp.

Mäh.

Den här veckan känns verkligen som förlorad. Jag vågar inte tära på marginalerna med att prioritera träning framför sömn eftersom jag INTE vill att förkylningen ska bryta ut lagom till lördagens barocksjungande.

Sen är det en vecka kvar av mitt sockerstopp. Jag HOPPAS att det ska gå att börja cykla efter påsk, fast mht att det är minusgrader och att det har börjat snöa igen så vete sjutton.

Halvvägs!

Dag 15 av 30. Svisch!!

Sockeriet går det nog egentligen riktigt, riktigt bra med. Vi var ju på mellogenrep i fredags, barnen och jag, tillsammans med två av dotterns kompisar och deras mammor. Det var McD innan med milkshakar, och sen var det smågodis och popcorn och chokladbollar. Fast inte till mig :) Sallad på McD och ingenting på hela showen. Fast jag svullade räksallad när jag kom hem- säkert inkl en massa dolt socker. Men ändå. Jag är ganska nöjd med mig själv!

Tränandet förra veckan däremot var långt ifrån varje dag. Inte ens varannan. I tisdags kör, i onsdags var jag tvungen att sova. I torsdags tränade jag sent, i fredags var det ju mellogenrep. I lördags kom sambon hem SENT och igår sjöng jag hela dan. Fast jag gick till kyrkan 20 min och mellan kyrkorna 30 min. Lite sol i alla fall...

Nå. Det är väl bara att ta tag i det där tränandet igen. Fast kanske inte just ikväll- nu är det dags för "genrep" med orkester inför helgens barockkonsert.

En tredjedel avklarad

Sådärja. Tio dagar av trettio. En tredjedel. Tadaaaa.

Hur det går? Tjaa, jo.

- Inget socker? Check! Inte MINSTA lilla, lilla nånting.
- Äta regelbundet? Hyfsat check. Det är lite halvsvårt med mötestider och annat och kräver en del planering, men jo, ganska bra har det gått. Frukost, mellis, lunch, mellis, middag, kvällis i princip varje dag. Mycket minikeso och frusna bär har slunkit ner framför TVn.
- Träna 1 h/dag? Halvcheck, drygt. Inte varje dag. Inte torsdagen första veckan, för då rasslade familjen hem från fjällen klockan 20. Inte i tisdags när jag kom från kören kl 2130 och inte igår när jag var helt slut efter många nätter i rad när hr S sovit oroligt och gamla mamma sovit alldeles för lite och för dåligt. La mig halv tio...

Men annars OK. Hade rejäl träningsvärk i tisdags efter plankorna i måndags, men det gjorde ju bara gott!!

Däremot märks det inte mycket på den gamla kroppen. Jag HATAR att den har så svårt att släppa ifrån sig det den en gång blobbat fast. Grrr. Det är så svårt att hålla motivationen när det är så motigt, men jag SKA hålla ut tjugo dagar till.

Och ikväll blir det nya plankor!