Ett sånt kom igår. Ett rejält. Det avslutades med vaniljsås och hemgjord chokladsås framför Harry Potter med de två personer som jag helst i världen delar TV-soffhörn med.
Måste jobba på mitt ätbeteende; jag kan inte bara ta en macka, en chokladbit eller ett kex. Jag har samma alltelleringet beteende när det gäller mat som när det gäller allt annat, så egentligen är det inget att orda om. Det är bara det att det sätter sig kring magen och i humörcentrum. Jag blir inte glad av att vara tjock. För min del är "fet och glad" en myt. Jag blir deppad för att jag äter mig tjockare, och jag blir deppad för att min karaktär är dålig. Och då sätter jag genast ett litet likhetstecken mellan "dålig karaktär" och "dålig människa", och då blir jag ledsen. Och tröstäter...
Lite att ta tag i. Bättre att bita i det än i en kaka, i alla fall!?
Jag avslutade i alla fall kvällen med Årets Mest Halvhjärtade styrke- och stretchpass framför TVn. Det blev i alla fall 5 min planka och 50 armhävningar mm. Har precis upptäckt att det är OÄNDLIGT mycket lättare att göra planka på knä. Och- hellre ett halvhjärtat pass än inget alls. Bah!
Provade förresten "sojafilé" igår. Ingen jättehöjdare, men jag kan absolut äta det igen. Och jag får garanterat ha dem i fred från resten av familjen... Det skulle vara kyckling i receptet från Linas Matkasse:
- stek 4-500 g kycklingfilé i bitar,
- rör ner 1,5 dl ajvar, 0,5 dl CF och 1 dl vatten.
Serverat med skruvpasta och broccoli. Det var ett KLOCKRENT recept- hur gott som helst!! Och det funkade- som sagt- med sojafiléerna. Och så kunde jag inte avhålla mig från att hälla i några gröna oliver...
Du är inte ensam om ditt allt-eller-inget-beteende... äter oftast godis tills jag mår illa... tror det ligger i människans natur! :P Fast det blir man inte gladare av förstås...
SvaraRaderaHur som helst tycker jag att du är jätteduktig som TÄNKER på det! Att veta om det betyder ju att man kan göra nåt åt det och det kommer man ju långt med!
Och ja, halvhjärtat definitivt bättre än inget! :)